Tema: Återvinning och kretslopp
På Upptakt Majornas "Majornasnack" i ämnet återvinning och kretslopp kan vi följa majornabornas tankar och åsikter om sophanteringen i stadsdelen och möjliga lösningar. Temat återkommer som inledning på den uppföljande serie av workshopar för majornabor, politiker, experter och tjänstemän som tar idéerna och synpunkterna till nästa steg mot en hållbar framtid i stadsdelen.
Ansvaret på individen eller samhället?
Valuta för pengarna - lägre hyra
Bättre information genom samarbete
Plats för återvinning
Några av möjligheterna i Majorna är att ordna återvinningsstationer i husen och återvinningscentraler t ex i bergrum. Det finns inte mycket utrymme men det finns många skyddsrum.
Det borde finnas något liknande Returhuset i Kortedala även i Majorna. Någonstans där man samlar in sopor och gör något nytt av det som är användbart. Just nu ser vi en massa saker, i containrar, möbler, dammsugare, allt möjligt. Det kommer att försvinna utan att komma till nytta. Ett problem med grovsoprum och containrar är att när man slängt något så är det egentligen olagligt att ta det. Varför finns den lagen? För att då tjänar någon mindre pengar. Om det finns hyreslägenheter och bostadsrätter i samma område skulle de kunna samarbeta omkring sophantering och återvinning.
Ett konkret exempel på dagens brister i möjligheterna för återvinning är att många i sitt hus bara kan återvinna tre olika sorter men det finns återvinningsstationer väldigt nära där man kan källsortera allt. Men fastighetsskötaren informerar inte om detta så därför dumpar många sådant som egentligen kan återvinnas.
Ofta finns det väldigt bra återvinningsmöjligheter i huset där man bor och det finns komposter. Men man upplever att det saknas plats för att lämna grovsopor. De måste lämnas vid stora återvinningscentraler som Högsbo. Man skulle vilja lämna på närmare håll så man inte behöver ha bil för att köra iväg. Många känner inte ens till var sopstationen i Högsbo finns någonstans.
Man har sällan heller plats hemma för att samla allt återvinningsmaterial. Vid planering av nya bostäder borde det ingå utrymme för detta.
Ansvaret på individen eller samhället?
Varför ska individen att kompostera, samla och sortera alla sopor? Vi tar ansvar som industrin borde ta. Är det rimligt?
Det är en jätteintressant att diskutera om individens ansvar kontra samhällets. På seminariet om avfallshantering diskuterades individens ansvar men inte så mycket samhällets. Samordning och samverkan, till exempel eller andra idéer, t ex om hur man kunde påverka olika instanser för just Majorna.
Det finns så många olika problem, varje kvarter har sina problem. Även om det finns övergripande frågor. Det vore bra med någon gemensam utgångspunkt där man tittar på hela Majorna för att hitta bra lösningar på likartade problem.
Det kanske finns vissa kvarter som har samma typer av problem, man skulle då kunna hitta gemensamma frågor att försöka lösa tillsammans. Hela Majorna är kanske är svårt men att varje kvarter är lite för litet. 4-5 kvarter är mer lagom och då gäller det att hitta vilka som har samma slags problem. Det skulle vara bra, för informationens skull, att det var samma system. Nu är det så olika från hus till hus.
Valuta för pengarna - lägre hyra
Förr kunde man slänga allt i samma kärl. Nu kostar hanteringen mer och det blir mer arbete för de boende. Samtidigt får vi betala kostnaden genom högre hyra. Ansvaret överförs på oss hyresgäster mer och mer. Och det blir mer och mer så. Är det rimligt?
Det är stor skillnad på hur sophanteringen fungerade förut, för tio-femton år sedan. Alla sopor, matrester, plast och allt var blandat. Antigen brändes allt eller lades på hög. Vill man inte bränna eller lägga på soptipp då blir det mer arbete och mer kostnader. Det handlar inte bara om att ansvaret har flyttats över till individen, utan det har skett i samband med att man har bytt system för att hantera soporna.
Men det är absolut en fråga som man borde driva, just att de ökade kostnaderna inte bör läggas på individerna. Det är lätt att säga att industrin ska betala men den extra kostnaden är de ju jättesnabba med att få igen de kostnaderna genom höjda priser på produkterna.
Vi måste få valuta för pengarna, vi betalar för sophanteringen. Därför kunde vi istället för höjd hyra få lägre hyra som ett incitament för ökad källsortering. Vi borde också sätta mer press på hyresvärdarna att hantera sopor på ett mer effektivt sätt än nu.
Sopor löser arbetslösheten?
Någon ansåg att man kunde lösa sophanteringen såsom i vissa länder där alla sopor slängs tillsammans. Sedan är det arbetare som sorterar soporna, som ett effektivt, ekonomiskt sätt, och att det skapar jobb, mer återvinns, miljön blir bättre och landet får ett bättre rykte för sin goda sophantering. Att det skulle kunna omfattas av lägre arbetsgivargifter för att underlätta verksamheten. Det bygger inte så mycket på att engagera medborgarna. Men det innebär att man inser att det finns ett värde i sorteringen, när någon avlönas för att källsortera dem. Men nu har man ingen aning om vart de källsorterade soporna tar vägen. Det florerar myter om att allt samlas ihop igen och bränns upp.
Bättre information genom samarbete
Ibland vet man inte vet vilka sopkärl som man får använda. Det finns sopkärl i närheten men man vet inte om de enbart är till för de som bor just där. Det skulle vara bra med mer samarbete mellan kvarteren och bättre information.
Det kunde vara bra för nyinflyttade att få en introduktion till området. Hur man hittar till återvinningsplatser, till butiker och så vidare. Så man inte behöver gå runt med sina soppåsar och leta. En personlig information vore det bästa. Ansvaret för informationen kan ligga på fastighetsägarna, stadsdelsförvaltningen eller andra boende.
Man har sett exempel på att återvunnet material bara dumpats i ett industriområde. En massa tidningar som ligger och ruttnar i regnet.
Konsumtionen fortsätter
Vi lever i ett konsumtionssamhälle och vi kommer att konsumera tills naturen säger stopp. Vi är formade från vaggan att konsumera. Samhället har skapat oss för att konsumera. Om vi inte konsumerar så kollapsar ekonomin. Och vi är på väg dit. Vi kommer att bli mer ekologiska men vi konsumerar fortfarande och kommer att fortsätta tills vi måste sluta. Kanske kunde man införa en lokal ekonomi i Majorna, i framtiden.
De flesta butiker kommer att gå i konkurs. När förutsättningarna ändras så sker en förändring. Men så länge människor har råd att köpa och slänga så kommer de att fortsätta med det. Om man vill engagera medborgarna så måste man vara mycket tydligare om vad det går ut på. Att bara säga att det är miljövänligt räcker inte. Man måste visa att den här förpackningen kräver så och så mycket resurser i form av energiåtgång etc att producera. Visa konkret att det här händer om den förbränns och det här är vinsten om den återvinns. Så här mycket malm krävdes för att göra denna aluminiumburk osv. Om man inför poäng, lokala pengar, för sopsortering på något sätt så kunde man använda poängen man samlat till något, t ex en vas av återvunnet glas. Det krävs att man mäter allt på något sätt. Men man ser inte siffror som så intressant. Det blir lite abstrakt.
Med stadsodling i Slottsskogen kunde vi dessutom få mindre hushållssopor, då det blir mindre att bära hem från affären.
Skapat behov
Ett exempel är från filmen om vatten i flaska. Det handlade om varför man började dricka vatten på flaska, vilket är ett skapat behov. I den formen är det bra att få reda på information. Det är gör det lätt att komma ihåg och man kan komma att ändra sina vanor ganska lätt. Man drack sällan vatten på flaska förut. Efter man sett filmen gör man det aldrig. Nu propagerar man för att inte dricka vatten på flaska. Det finns en länk till filmen på Chalmers hemsida.
Ansvarsfrågan komplicerar frågeställningen. Näringslivet tjänar mer pengar, hyresvärden tar högre hyra. Vi får betala OCH ta ansvaret. Att visa hela kedjan vore bra. Inkomstnivån i Majorna är hög, vilket påverkar servicenivån, man betalar hellre för mer service, t ex ökad sophämtning. Varför ska vi ta ansvaret från politikerna och kommunen när det finns de som fått pengar för att sköta detta?
Sopstrejk belyser de stora sopmängderna, vilket är bra. Men man förespråkar inte sopstrejker.
Ekologiska produkter - förpackas de egentligen på ett bra sätt? Det borde ingå i hela den ekologiska produktionslinjen att även förpackningarna ska ha ett hållbart perspektiv, t ex att de ska gå att återanvända.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
-
Dela med andra
