Framtidens avloppssystem lika viktig som energifrågan

Hur många har hört talas om peak oil? Många händer räcktes upp när den frågan ställdes

på Upptaktsmötet "Utlopp för avlopp".
Peak fosfor då? Inte lika många händer. Men att ta vara på näringen i vårt avfall är en av de största utmaningarna vi står inför.
Att sprida slam på åkermark är en aktuell lösning som kritiseras hårt. Kökskvarnar är en annan trend som sågats i flera utredningar.
Framförallt slösas näring bort helt i onödan.
- Det är skandal att inte mer tas tillvara idag, säger forskaren Zsofia Ganrot.

Avfallskvarnar i kök eller hämtning av biologiskt avfall med lastbil

Brun påse eller köksavfallskvarn (kak)? Vad händer i Göteborg?

Bränn slammet - krav från Ren åker ren mat

Dagvattenlösningar

Hur få ett grönare Majorna?

Många har hört talas om peak oil, att utvinningen av jordens oljeresurser börjar dala på grund av att oljan tar slut. Även om vi inte kör bil eller använder olja för uppvärmning så drabbas alla eftersom så mycket av all produktion är oljeberoende i dagens samhälle, inte minst livsmedelsproduktionen. Att peak fosfor också är ett faktum är mindre känt. Det fosfor som används i konstgödsel bryts ur berg och de fyndigheterna håller nu på att ta slut.
- Fosfor finns också i kiss och bajs, särskilt i kiss. Det blir allt viktigare att ta tillvara på den näringen som vi har tillgänglig, säger Johan Erlandsson från Ecoprofile, moderator för mötet.

"Avfallskvarnar i kök eller hämtning av biologiskt avfall med lastbil - vilken lösning är mest miljösmart?"
Så lyder titeln på mötets första föredrag av Zsofia Ganrot, specialist på hållbar sanitet. Hon betonar att frågan om avfallshanteringen är något vi måste inse att vi har ansvar för både privat och gemensamt.
- Den som använder en kökskvarn bör veta att i samma stund som resterna släpps ned så begår man en handling som omvandlar avfall till avlopp.
Distinktionen är viktig. köksavfall är en viktig resurs som kan återbördas till kretsloppet medan avlopp är en smutsig restprodukt man vill bli av med. Att blanda en ren näringsresurs med allt annat avlopp från hushåll och industrier är i det perspektivet inget annat än resursförstöring.
- Att inte ens hälften av Sveriges kommuner har någon insamling alls är en katastrof, säger Zsofia Ganrot.
Det finns ett miljömål om återvinning av minst 35 procent av matavfallet och att 60 procent av fosforn (även från avlopp) ska återföras till produktiv mark senast 2015.
- Men detta mål kolliderar med målet om en giftfri miljö. Gifter i avloppsslam innebär att alltfler är kritiska till att sprida det på åkrarna, säger Zsofia Ganrot.
En lösning som innebär att båda miljömålen uppfylls är att röta allt rent organiskt avfall för biogasproduktion. Restprodukten blir biogödsel som till skillnad från vanligt rötslam inte innehåller tungmetaller, organiska miljögifter, bekämpningsmedel mm.
- Men rötat avloppsslam avspeglar kemikaliesamhället. Vissa av de negativa effekterna är kända, många är okända. Det certifieringssystem som finns idag är hårt kritiserat.
Generellt gäller att ett förorenat råmaterial ger en förorenad produkt.

Brun påse eller köksavfallskvarn (kak)? Vad händer i Göteborg?
Den mest genomarbetade utredning som gjorts för att jämföra olika sätt att samla in hushållens köksavfall är Boa-projektet 2009 där 13 kommuner i Stockholmsområdet deltog.
Studiens slutsats var att brun påse som hämtas med lastbil var det mest gynnsamma alternativet, även med tanke på genomförandet. Kak var det sämsta alternativet,
dels för att det rena organiska avfallet blir till avlopp men också för att kak belastar det redan slitna avloppsnätet hårt.
- Trots detta har politikerna i Stockholm beslutat tillåta kak. Jag förstår inte varför. Och idag samlas bara 4 procent av matavfallet in i Stockholm. Skandalöst.
Dessutom kommer problemen när avloppsnätet belastas med 100.000 ton matavfall från Stockholms 400.000 hushåll. Trenden med kak är något som många köper i tron om att det är miljövänligt. "Köp avfallskvarn - skona miljön" kan man t ex läsa på Miljökvarnars hemsida.
- Tyvärr lägger idag många arkitekter lägger kak i ritningen från början, suckar Zsofia Ganrot
I Göteborg har politikerna inte tillåtit kökskvarnar och insamling av matavfallet är 20 procent, vilket ska öka till 50 procent.
- Enligt kretsloppskontoret så blir det inte en stor biogasanläggning för 400 miljoner som det talats om tidigare. Det finns planer på att bygga en anläggning för 40 miljoner som mal ned köksavfallet men sedan ska det blandas och rötas ihop med avloppsslammet, säger moderatorn Johan Erlandsson.
I Majorna är ett litet projekt för lokal kompostering på gång att utvecklas.
- Familjebostäder har tillsammans med Kompostbutiken börjat sätta ut vanliga komposter som sköts av personal för att förhindra misstag som kan ge problem med lukt och råttor. Det har fallit väl ut, säger Kim Weinehammar, projektledare på Ekologisk Stadsdel Majorna.
 Eftersom inga beslut är fattade om framtida hantering av organiskt avfall i Göteborg uppmanar Johan Erlandsson om att det nu är ett bra läge för att göra sin röst hörd i frågan.
- Vad ni än gör, snälla ni: blanda inte in matavfallet i avloppsslammet! Varför inte samordna hanteringen med Västgötaböndernas jordbruksavfall? säger Zsofia Ganrot.

Andra delen av Zsofia Ganrots föredrag handlar om hur vi kan ta tillvara fosforn som finns i urin.
- Ska vi blanda det i avloppet, ska vi separera det, ska vi göra pulver av det? Framförallt bör vi se urinen som en resurs, säger hon.
I urinen finns 94 procent av de näringsämnen som krävs för odling, bland annat den livsviktiga fosforn. En stor fördel är att urin innehåller extremt lite tungmetaller. Eftersom fosforfyndigheterna i berg börjar ta slut borde vi satsa på lösningar för att ta vara på urinets fosfor. Att separera urinet före avloppsverket har många fördelar.
Utan att passera avloppsverket blir urinet en ren fosforkälla som växterna har lätt att ta upp. Slam från avloppet däremot är förorenat, bla med kadmium.
- Vi vet väl hur mycket kadmium våra marker tål. Vi ligger redan nu väldigt nära den gränsen. Det finns även okända föroreningar i slammet som vi inte vet effekten av.
Ett hinder för uringödsling i jordbruket är att Demeterodlarna, som är inflytelserika i Tyskland och inom ekologisk certifiering, anser att inget från människan ska användas direkt i jordbruket. Ett annat problem är att Sveriges reningsverk använder metaller till reningen i stället för biologisk rening.
- Men det finns tekniker i full skala på andra håll. T ex i Kanada kristalliserar man ut fosfor ur avloppsvattnet.
I Sverige har ett system, SplitBox, testats i mindre skala och fallit väl ut. Men trots många förfrågningar har produktionen inte tagit fart eftersom företaget är litet.

Bränn slammet - krav från Ren åker ren mat

I pausen berättar en av åhörarna, Lena Jarlöv, varför hon kommit till mötet.
- Jag är arkitekt och har länge varit intresserad av miljöfrågor. Det var när jag jobbade med trädgårdar jag kom in mer på den här frågan. Sedan var frågan om avloppsslammet aktuell när jag satt i SNF:s styrelse.
Att det nu börjar spridas alltmer avloppsslam på åkermark jobbar hon aktivt mot.
- Det är helt vansinnigt. Vi i föreningen Ren åker - ren mat vill sprida information om detta. Det certifierade slammet är inte rent. Vi föreslår att det ska brännas för att återvinna fosfor ur askan.
Lena Jarlöv beklagar att miljöpartiet i Göteborg är för slamspridning på åkrarna men tror att det beror på bristande kunskap.
- Både kemikalieinspektionen och livsmedelsverket är väldigt avrådande. Ju fler som vet mer om detta desto bättre. Läs gärna mer på vår hemsida http://www.renakerrenmat.se/.

Dagvattenlösningar

Nästa föredragshållare var Ylva Offerman från Reposition, ett arkitektkontor inriktat på klimatanpassning. Hon menar att bästa sättet att möta de ökade vattenmängder som väntas är att göra stadsmiljön mer naturlik.
- Historiskt så har dagvatten setts som ett problem som man löst med brunnar och ledningar på olika sätt.
Dagvattnet, det tillfälliga vatten som kommer vid regn och snösmältning, väntas skapa fler och större översvämningar. Samtidigt är brunnar och ledningssystemen redan gamla och överbelastade. Havshöjningen är ännu en faktor som innebär att dagvattenhanteringen måste ses över. Men Ylva Offerman menar att detta inte måste ses som ett problem utan som möjlighet till positiv förändring. Att istället för kulvertar ha öppna kanaler med lugnt porlande vatten skulle t ex ge en vackrare miljö.
- Det finns många möjligheter att med dagvattnetlösningar skapa vackrare utomhusmiljö. Ett alternativ är att låta ökad växtlighet ta hand om tillfälligt ökade vattenmängder.
Mest effektivt är biodiken som både samlar upp, leder och renar vattnet genom att växterna tar upp bl a närsalterna som finns i dagvattnet.
Men för att ta tillvara på vattnet redan innan det förorenas av stadsmarken kan man skapa gröna tak med hjälp av fetbladsväxter och mossa. Förutom att taken suger upp vattnet innan det når marken finns fler fördelar. Gröna tak kyler på sommaren och isolerar på vintern. Bullret minskar och den biologiska mångfalden gynnas.
- Gröna tak tar upp koldioxid ur luften och binder partiklar så vi får renare luft. Gröna fasader ger samma fördelar. I Tyskland är tio procent av alla tak gröna.
Zsofia Ganrot inflikar:
- Och i Japan finns golf- och tennisbanor på tak. Där används gröna tak mycket för att slippa luftkonditionering. Sedan är ju regnvattnet extremt rent, jämfört med dagvattnet så man skulle kunna odla på taken.

Hur få ett grönare Majorna?

I tidigare Upptakt-workshoppar har just gröna tak och fasader föreslagits av flera deltagare. Även på Park- och Naturförvaltningen har man har önskemål om att dagvattnet ska tas om hand på ett naturligt sätt.
- Det finns ett intresse kring hur vi ska kunna gå vidare med detta. Detta är sista upptaktsmötet för den här gången men låt oss fortsätta samlas. Tillsammans kan vi hitta sätt att komma förbi de flaskhalsar som finns och fortsätta processen, säger Kim Weinehammar, projektledare för Ekologisk Stadsdel Majorna.
Hon uppmanar alla att gå in på www.majeko.se och fortsätta diskutera de frågor man är intresserad av.