Majornas Bi-kooperativ

Vi träffades för att föbereda oss lite för våren och klara av ett par frågor om administration. Vi skapade fyra grupper som ska ägna sig åt olika delar av verksamheten.

Flusterfluktarna
Gruppen ska titta på placeringsfrågan. Vi har en lista med platser som vi ska undersöka och sen rapportera till resten av gruppen.

Pengasuktarna
Gruppen ska ta tag i finansieraingsfrågan. Vi ska ta reda på var vi ska söka pengar från, hur mycket och sen rapportera till resten av gruppen.

Planterare
Vi ansvarar för att kommunicera med inblandade parter om att plantera blommande och fruktbärande träd i stan samt att undersäka möjligheterna att plantera tidiga växter i närheten av biodlingen.

Byggare-Bi
Alla var intresserade av att delta i eventuellt kupbyggande. Vissa änna mer än övriga. Vi ska prata mer om detta till våren.

I tisdags träffades vi och fick besök av Eva som är biodlare och som berättade om allt möjligt spännande. Här kommer anteckningarna från detta. både i mailet och bifogat:

Träffen den 30/11

Eva, tidigare ordförande i Hisingens biodlar förening (om jag minns rätt), nu inte längre aktiv i föreningen men biodlare allt jämt.

Eva gillar bin, det är viktigare än honungen. Det lilla välfungerande ekosystemet som bisamhället utgör är det som faschinerar henne.

Här kommer en sammanfatting av vad jag lärde mig av Eva när hon berättade.

Ett samhälle ska innehålla 60-70000 bin under högsäsong. Om det börjar röra sig upp mot 70-80000 bin riskerar man att de delar sig om man inte begränsar det. Under lågsäsong är det ibland inte mer än 10000 bin i kupan.

Samhället vaknar i mars-april. Det första de gör är att bajsa. Det går att se en massa gula prickar överallt, på snön och på huset. Nu kan man kolla till sitt samhälle och se hur de klarat vintern. Under denna tid är samhället som svagast och man kan stödfodra om det är kris. Detta gör man genom att ställe ett träg med socker ovanpå ramarna. Man kanske också byta ut en täckbräda mot en foderbräda.

Bin samlar nektar. Denna bearbetas av biet och kan bli något av följande.
Honung, honugen packas i cellerna som bina byggt upp. Bina täcker sedan den fulla cellen med vax.
Bidrottninggelé, Det som man matar drottinglarven med så att det ska bli en drottning. Alltså ett bi, mycket större än ett normalt bi, med sädesledare och förmåga att lägga ägg.
Propolis, ett sterilt, antiseptiskt material som bina anävnder för att sluta tätt i kupan. Propolis är inte bara anticeptiskt utan också smärtstillande.

Drottningen
När ett samhälle är drottninglöst så drar de upp en ny drottning genom att bygga 5-6 drottningsceller. Dessa celler är 3 gånger så stora som normala celler och ger larven en möjlighet att bli mycket större. Drottninglarverna matas med nektar och propolis som omarbetas till drttninggelé. Det är en mjölkaktig vätska som är så mycket mer näringsrik att biet kan bli upp till tre gånger så stort som ett normalt bi. et gör också att drottningen utvecklar sädesledare. När den första drttningen kläcks sticker hon ihjäl de andra drottninglarverna. Drottningen har ingen hulling på sin gadd, som bin har normalt. Det gör att hon behåller gadden efter ett stick.

Drottningen parar sig en gång i sitt liv med 10-12 drönare. Hon lähher ägg och bestämmer om hon ska befrukta de eller inte, beroende på behovet i samhället. Drönare utvecklas från obefruktade ägg och arbetsbin från befruktate ägg.

Om ett samhäller drar upp egen drottning i tre generationer finns en risk för att samhäller, på grund av inavel, blir aggressivt. För att undvika detta köper man friparade drottningar eller inseminerade drottningar. För att få en bra uppblandad genpool.

Binas arbetsuppgifter
Ett bi har under sin livstid flera olika arbetsuppgifter. Det första som händer är att biet får en mentor som dirigerar det nya biet till sina första arbetsuppgifter. De börjar med att städa, sedan bygger de vax, arbetsbin bygger sedan propolis, sedan blir de dragbin. är det är som mest drag, i hög säsgon, så befodras en stor mängd bin till dragbin. Drag bin flyger tills de dör. De flyger tills vingarna är utslitna. Det finns också vaktbin, de står i kupöppningen och ser till att ingen obehörig kommer in. De är betydligt mer aggressiva än övriga bin.

Lite olika sorter
Bukfast - ett svenskt blandningsbi
Gula italienska (Evas bin)
Nordiska bin - lämpade för dvårt klimat, flyger lågt och passar låg vegitation.
Apis serrana - Asiatiskt bi, James Makingson forskar på detta bi. Verkar värt att kolla upp bara för att det är spännande.

KRAV-honung
För att honungen ska få kallas krav måste jordbruk i kupornas närhet kontrolleras, att de inte använder pesticider. Dessutom måste det vara Apistanfritt inne i kupan. Man kan använda oxalsyra och mjölksyra i skadedjursbekämpning men bara efter slutskattning.

Lite lösryckta saker:
*3 samhällen tar ungefär 42 kg socker för invintring
*Krokus, sälj och vide samt andra tidiga sorter är viktiga för samhällets överlevnad. Då samhället är så svagt i början v året.
*Gamleby, Akko Lindström (?) har bra projekt för nybörjare inom biodling
*Slottskogen, villan, Vi borde höra med P-O Hansson om det inte finns möjlighet att placera oss där.
*Honungens konstistens beror på två saker, vattenmängd och kristaliseringsgrad
*För att få honungen i den textur man vill måste man röra sönder kristallerna man kan också ympa in honung som har den konsistens man är intresserad av att få i den nya honungen.

Om det är något som känns fel eller något jag missat så får nu ursäkta. Jag tappade tråden några gånger under mötets gång. Hoppas dock jag fått med det viktigaste.

Första träffen är 18/11 kl 18 i lokalen vid Mariaplan. Väl mött! Om du inte redan anmält dig men vill vara med i alla fall. Skicka en anmälan, länken ligger nästan längst upp på högersidan.